Women in Engineering

Igår gick jag till skolan för första gången på egen hand eftersom Annika kände sig lite krasslig. Försov mig gjorde jag också, men mirakulöst nog hann jag klä på mig, borsta tänderna och springa till bussen på blott fjorton minuter. Iphone har definitivt förlorat sitt förtroendeuppdrag en gång för alla och kommer inte att få tjäna som första väckarklocka mer.

I skolan kände jag mig rätt unik med mitt röda nagellack och rosa tröja. Där satt jag som ensam representant för det kvinnliga könet i ett klassrum med drygt femtio killar.  Någonting säger mig att ingenjörsyrket inte är så stort bland tjejerna i det här landet. När man berättar för någon på puben vad man sysslar med på dagarna brukar man få blandade reaktioner. Oftast tycker de att man är ganska häftig. Ibland utbrister de exempelvis ”ENGINEERING?!?! But you are GIIIRLS!”. Jo, jag vet. Någon har också påpekat att vi tillhör en sällsynt art ingenjörstjejer eftersom vi trots allt råkar se ut som… ja, just tjejer. Hurra?!

Igår bakade jag helt fantastiskt goda smartieskakor. Det skulle jag inte ha gjort, vi håller på att äta ihjäl oss!

Emma hjärta Annika. 😉

Annonser

3 svar

  1. GUUUUUD! tårarna bara rinner. Tack älskling!!! ❤

  2. Miss my engineering girls…. See ya in London!!!

  3. Hej snygging! Smartieskakor lät gott! Nej just ja, jag har ju börjat ett nyttigt liv. (Men jag tror jag glömmer det i Wales… ) Längtar tills vi kommer, inte långt kvar nu!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: