Jag: Asså du är MIN STORA IDOL!
Veckansmackapatrik: Ja, det var ju… roligt att höra.
Visste väl det.
En besvikelse att jag inte hade med mig hållfboken, hade ju varit fantastiskt att få den signerad av fysikmästaren. Fast blocket är ju inte så illa det heller.
-Svart.
Vilken kväll! Boston Tea Party-inspelning i Frihamnen stod på schemat. Temat för kvällen var krig och fred och självaste Jan Guillou gästade. Superfemman var lite modifierad då både läkaren och psykologen var utbytta, men Veckans macka-Patrik och Historie-Bengt var kvar och det var ju huvudsaken.
Det blev många timmar krigshistorier och lumparminnen, men det var inte så illa som det kanske låter. Ganska intressant till och med. Det värsta var träsmaken från de hemska stolarna. Benen somnade till slut.
När inspelningen var slut fick jag träffa mina idoler. Star struck.
Nu har jag äntligen fått min nya familjemdlem. Mini. 
Ska bara fixa ett fodral åt den så att jag kan bära med den. Det är inte helt enkelt, då det finns en hel djungel av laptopfodral på nätet.
Snart ska jag ta på mig förklädet och sno ihop en kladdkaka åt gästerna som kommer på min Idolafton. Gävle idag, det ska bli kul att se. Nån man känner kanske…?
Har legat i sängen och kollat på film. Nu är det dags att sova ty snart gryr en ny dag. Kommer att somna gott med ett leende på läpparna.
Det kom ingen dator. Jag väntade och väntade och väntade och väntade. Och väntade. Leveransen skulle komma mellan elva och tre så jag åkte från skolan så att jag var på plats här hemma fem i elva. När klockan hunnit bli halv fyra ringde jag Schenker och frågade varför ingen hade kommit. Tydligen hade någon varit här 10:48, men eftersom ingen var hemma då så det blev ingen leverans. Jag har alltså väntat i över fyra timmar på ingenting! Jag missade det med ynka fem minuter! Om leverantören säger att leveransen kommer att dyka upp mellan elva och tre så trodde jag att det betydde just mellan elva och tre och inte före elva. Skitföretag.
Tack vare Schenker missade jag tåget jag tänkt ta vilket innebär att jag inte kommer att vara hemma hos mamma och pappa förrän halv tio. Tjohooooo!
Idag har jag varit i skolan och visat upp lite idéskisser. Idéer har jag, men särskilt bra är de inte dessvärre. Än så länge är det ju gott om tid så förhoppningsvis kommer de geniala idéerna snart som en snilleblixt från klar himmel.
Sitter och väntar på att lastbilen från Schenker ska komma och leverera min nya dator. Har köpt en minidator från Dell som komplement till nittontummaren som jag helst inte släpar med mig i onödan av tunga skäl. Kommer den inte snart…?!
När mini har kommit ska jag sätta mig på ett tåg och fara hem till mor och far för att tillbringa helgen där. Ska bli skönt med en all inclusive weekend.
Har provgått skorna. Stackars tår, men vill man vara lååååång får man lida pin.
Ska öppna det sen när jag varit duktig och gjort några stolskisser till morgondagen. Om jag kan hålla mig alltså. 
Just nu är ett litet rosa paket på väg hem till mig med posten. Älskar att få paket! Speciellt när de är rosa och speciellt när de innehåller Kristallenskor.
Den här dagen har till stor del präglats av kultur, vilket innefattat såväl konsutställningar på Nationalmuseet som möte med idoldeltagaren Johan Palm.
Tanken med besöket på Nationalmuseet var att hämta inspiration till höstens designprojekt vars syfte är att ta fram en stolsprototyp i full skala. Om besöket varit lyckat eller inte kommer att visa sig på Möbelmässan i Älvsjö i februari.
När jag är på väg till tåget möter jag en ung kille som är kusligt lik Johan Palm (ni vet långt stripigt hår och sån där johanpalmig klädstil). Att så inte var fallet skulle visa sig ganska snart då den riktiga Johan Palm dyker upp bara några steg bakom sin dubbelgångare (bror?) . Vem vet vad som hade kunnat hända om jag hade varit 14 år och helt omdömeslös. Scary. Jag tog dock sitationen med ro och fortsatte att gå mot mitt tåg som om inget hade hänt.
Det vet jag inte än eftersom jag tråkigt nog inte hann se slutet, men jag misstänker starkt att de är oslagbara. Jag har sett dem tävla i grenar som längdspott, innebandy, quiz och dassvältning vilket har varit überskojigt.
Jag älskar att gå på tv-inspelningar! Det är kul att inse hur lurad man blir när man sitter hemma i soffan. Studion som på tv ser helt enorm ut visar sig inte vara mycket större än en handikapptoa och programledaren som verkar så säker får göra många omtagningar. Skrattanfallen och applåderna är inte alltid så spontana som man kanske kan tro utan är i själva verket förinspelade på order av studiomannen innan showen ens har börjat. Fusk var ordet.
Vem kan slå Filip och Fredrik har premiär i oktober. Looking forward to it.
